läs
när jag va liten, var det så mycket snack som; när jag blir stor..osv. man verkligen längtade till att få växa upp och bli tonåring. när man väl kom dit, då ångrar man det man sa när man var liten, nu vill jag inte växa upp. känns bara som att livet blir jobbigare med åren, grupptryck pressar verkligen igenom dem här åren, man måste vara någon, man vill ha status, man vill ha uppmärksamhet, man fattar inte att egentligen är man bara samma gamla tjej som sa att hon var en prinsessa när hon var 6 år gammal. Hur gammal man änblir kommer man alltid att vara den där lilla prinssan, i hjärtat. det ända man lär sig av i livet är misstag, jag själv har gjort så fruktansvärt många, att jag tänker på dem hela tiden. man lär sig man lär sig mycket att av tänka tillbaka och sedan tänka om, det suger att man då inte kan gå tillbaka och ställa det till rätta. ungdomar, skiter i skolan, fast när det gäller, slutat av nian kanske, så står man där, utan kunskap, då har man gjort ett misstag, man ska alltid göra sitt bästa från första början, ibland går det fel, man hamnar på fel spår, det händer alla, det är något man får leva med. man kan aldrig förlåta ett misstag. Vad man en gör, vad man en säger, vad man än blir kallad, alla tar åt sig nu, alla lyssnar på varje ord. jag fattar inte nu, eller såklart det kan vara kul, men tänk på hur man hade det som liten, typ på dagis..jag fattar inte att man ville växa upp, till det man blir. När man var den där lilla flickan som alltid var glad i sandlådan med sin bästavän, offtast hade man bara en sådan. Nu fylls tankarna bara med känslor och det är humörsväningar hela tiden..jag saknar min barndom.
1 kommentarer
Kommentarer
Postat av: CORNELIA
Du är verkligen inte ensam om att sakna den gamla tiden när man var barn. Man hade inga dåliga dagar då, man hade bara bra dagar. <3
Trackback
